Hantverkstraditionen har utvecklat och förfinat byggmetoder som förts vidare från generation till generation, men i alla tider har det varit tre enkla principer som avgjort kvalitén i byggandet och boendet, vare sig man byggt i trä eller sten: Att husen skyddas mot väder och vind, att de byggs med noggrannhet samt att konstruktionerna kan andas och ventilera ut fukt.
Trähusen har ofta varit billigare att bygga, inte minst med tanke på Sveriges stora, rika skogsråvara. Men å andra sidan har brukstiden varit kortare, då det organiska trämaterialet förr eller senare dukat under för väder och vind. Stenhusen, som byggts i helt mineraliska material som varken kan mögla eller ruttna, har i princip kunnat brukas lika länge som de underhållits väl. När våra städer byggdes upp blev stenhusen snart den dominerande byggtraditionen; robusta hus med lång hållbarhet, ringa underhållsbehov, klimatutjämnande egenskaper och små brandrisker. Men länge helt utan isolering!
De första 900 åren byggdes trähusen som timmerhus, med eller utan fasad i träpanel. Numera byggs trähus främst med sågade träreglar som bärande stomme, med isolering mellan reglarna och med ventilerade fasader i träpanel. Stenhusen har i princip byggts med en och samma grundprincip i alla år; det mineraliska materialet (sten, tegel, betong) har fungerat både som bärande stomme och som fasad, med eller utan puts. Från början oisolerade, så småningom med isolering invändigt.
Efter andra världskriget har något hänt som i grunden förändrat den svenska byggtraditionen. När byggandet av det moderna samhället tog fart och allt mer av byggnationen industrialiserades kom två nya faktorer att spela en allt viktigare roll: Jakten på tid och kostnader. I industrialiseringens spår blev kvalitet och hantverkstraditioner lidande och byggslarv allt vanligare. En del av konsekvenserna ser vi idag: Mögelskador i helt nya hus, miljardrenoveringar i miljonprogrammet, skadeståndskrav och ansvarstvister. Klimatet i en konservativ byggbransch har inte heller gynnat utvecklingen av bättre byggande och boende.
De senaste 15 åren har en byggmetod fått fäste i Sverige som skadat inte bara 15 års nybyggnation, utan också förtroendet för stora delar av byggindustrin. Erfarenheter som samlats under tusen år har helt åsidosatts när man byggt hus i organiska material som saknat tillräckligt skydd mot väder och vind, hus som inte kunnat andas och ventilera ut fukt och hus som byggts med bristfällig hantverks-kvalitet. Den byggmetod som utvecklats för att bygga upp en husvägg, med lager på lager av material med olika funktionalitet, har till slut nått en gräns där de olika materialskikten motarbetar varandra. Byggslarv, byggfusk och fasadbyggnadsmetoder som satt kosmetik före funktion har gjort resten.
Det är i det ljuset man ska se innovationen bakom Fagerdala EPS Cement och Fagerdala EPS System.
Fagerdala EPSCement. Målet för Håkan Dackefjord, konstruktör och uppfinnare, var att utveckla ett byggmaterial och en byggmetod som utgick från den svenska stenhustraditionen och som kunde möta byggindustrins skriande behov av klimat-, miljö- och energi¬säkrade hus samt kostnadseffektivt byggande.
Utmaningen var att utveckla ett mineraliskt byggmaterial som på en och samma gång var lätt, starkt, värmeisolerande, fukttåligt och brandsäkert.
Håkan Dackefjord sökte en kombination av betongens styrka och cellplastens isolerande egenskaper. Blandningar av cement och återvunnen cellplast fanns redan på marknaden som utfyllnadsmaterial, problemet var bara att denna cementblandning inte var tillräckligt stark för att utgöra bärande konstruktioner i en stomlösning. Svårigheten låg i att få cementen och cellplasten att samverka i en homogen produkt. Det första steget var att hitta en kemi som skapade fullgod kontakt mellan den torra cementen och expanderade cellplastkulor i diametern 1-5 mm. Håkan Dackefjord utvecklade en metod för detta som idag är skyddad av patent. Patentet vidareutvecklades i samarbete med Hans Alstermo, erfaren byggmaterialtekniker och tidigare VD i Byggkeramikrådet. Det resulterade i produkten EPS Cement som tills nu främst använts för gjutning av golv. Produkten finns idag både för läggning för hand, för pumpning i spackelpump och som färdigblandad betong från betongstation.
Nästa steg var att utveckla denna torra cementprodukt till ett helt byggsystem, som kunde utnyttja materialets alla goda egenskaper i bärande golv- och väggkonstruktioner. Detta utvecklingsarbete resulterade i byggsystemet Fagerdala EPS System. Ett flertal patentansökningar är nu inlämnade för att skydda detta nya, innovativa byggsystem.
Helt avgörande för vidareutvecklingen av patentet till färdiga produkter och byggsystem har också varit engagemang och nödvändigt riskkapital från Dag Landvik och hans världsomspännande koncern Fagerdala World Foams. En koncern som har väckt internationell uppmärksamhet genom innovativ produktutveckling i teknikens framkant, inte minst genom den välkända Tempurmadrassen, tillverkad i en specialskumplast med ursprung i NASA Space Technology.
Fagerdala EPS System. Principen för Fagerdala EPS System är enkel: Prefabricerade byggelement i ett mineraliskt lättviktsmaterial som ersätter alla de olika byggskikt som annars finns i en husvägg. Ett material som på en och samma gång är bärande i konstruktionen, värmeisolerande, fukttåligt och obrännbart. Ett material som kan gjutas i full våningshöjd med färdiga el- och rörschakt och fogas samman med grundramverk, mellanväggselement, bjälklagselement och takelement i ett 3-dimensionellt not/spont-system med få fogar, utan köldbryggor och utan läckande skarvar och glipor. Byggsystemet innebär att hela huskonstruktionen byggs med prefabricerade element i ett och samma mineraliska lättviktsmaterial. Alltsammans med flexibel konfiguration och därmed full formfrihet för arkitekter och konstruktörer.
Grundplattan gjuts i Fagerdala EPSCement, direkt på dränerat underlag med det prefabricerade grundramverket som gjutform. Gjutningen kan göras under tak, eftersom väggelementen monteras direkt på grundramverket och hela huset kan resas innan gjutningen sker. Då Fagerdala EPS Cement kräver mycket liten tillsats av vatten för denna gjutning, finns inget behov av uttorkning genom avdunstning. Allt vatten förbrukas helt enkelt genom härdningsprocessen. Byggtiden kortas därmed med flera månader.
Väderskyddet för stommen utgörs av heltäckande mineralisk tjockputs som även täcker stomskarvarna. Denna puts är finporigare än de prefabricerade väggelementen och fungerar därför som fuktregulator; fysikaliska principer hindrar fukten utifrån att tränga in i väggen, samtidigt som fukt inomhus transporteras ut genom väggen. Väggarna förblir täta och torra, samtidigt som det mineraliska materialet andas och skapar behagligt inomhusklimat. En konstruktionsprincip som fungerat väl i allt från slott till småhus i mer än 1000 år.